”Dålig” löpteknik kan vara energieffektiv

Hur energieffektivt ett löpsteg är beror på en lång rad olika saker. Det kan vara så att en person som inte alls fått ihop alla delar på bästa sätt är mer effektiv än en person som har ett väldigt stiligt löpsteg enligt konstens alla regler. Som vanligt är saker och ting inte svart eller vitt. Det finns alltid en mängd ”det beror på”.

När man pratar om löpeffektivitet så kan man tro att det är en enda sak som alla är överens om vad det är. Men så är det inte. En del är hur effektiv kroppen är, till exempel hur mycket av den energi som skapas som faktiskt blir till kraft att driva kroppen framåt istället för att bara bli spillvärme. Dessutom blir kroppen mer effektiv ju mer man har gjort en speciell rörelse. Har du övat en pianoskala ordentligt i en månad kommer du att spela den mer energieffektivt än du gjorde första veckan. Och efter fem år av nötande av samma skala så kostar rörelserna mindre energi än vad de gjorde efter en månad. Det är därför man brukar säga att man blir mer energieffektiv av att springa mycket. För det blir man. Funkar precis som med klinkandet på pianotangenterna. Det är också en av orsakerna till att man måste springa mycket om man vill bli riktigt bra. Världseliten på maraton ligger kring 20 mil i veckan vilket de inte skulle göra om det räckte med att köra några riktigt hårda intervaller varje vecka. Volym har alltså en minst lika viktig plats i ett träningsprogram som kvalitetspass (och återhämtning).

Ett tredje mått på löpeffektivitet är hur man rör sig. För även om man blir mer energieffektiv av att springa mycket så förändras i regel inte rörelserna så mycket vilket gör att man kan springa lite halvdåligt rent biomekaniskt men ändå vara effektiv i det biomekaniskt halvdåliga rörelsemönstret. Men man kan alltså ha ett rörelsemönster som är bättre eller sämre ur en mer mekanisk synvinkel. Får man däremot ihop alla delar, biomekanik, volym för effektivitet och en mer effektiv förbränning blir det riktigt bra.

Om vi nu håller oss till den biomekaniska delen så betyder olika saker olika mycket för din effektivitet. Det här gäller förövrigt alla sporter. Har du en helt bländande bra teknik när du stöter kula är det inte alls säkert att du stöter så långt. I alla fall inte om du väger 52 kilo eftersom kulstötning till stor del går ut på att överföra rörelseenergi från den egna kroppen till kulan. Därmed inte sagt att du stöter långt bara för att du är tung. Du kan även vara rätt kass på kula om du är tung och jättestark och har ett rätt hyfsat rörelsemönster om det ändå är så att den sista tajmingen i stötögonblicket inte sitter. Fast du kan så klart vara jättebra på kula även med lite taskig tajming om du bara är tillräckligt stor och stark.

Så över till biomekaniken i löpning. Det finns en mängd olika parametrar som avgör hur energieffektivt ditt löpsteg är. Vissa betyder mer än andra. Om man bara gör de viktigaste sakerna riktigt, riktigt bra kan man vara grymt energieffektiv även om man inte är lika bra på alla delar. Om vi till exempel tittar på resultaten från tester hos mig med mina 3D-kameror, se bilder här nedan.

De två översta resultaten hör ihop och kommer från samma test. Samma med de undre bilderna. Den översta löparen är exceptionellt energieffektiv med endast 2.45 joule/kg/m. Sedan jag började använda kamerorna 2014 är det ytterst få som fått ett så bra resultat, trots att jag ändå testat ett flertal medlemmar i landslaget i friidrott och triathlon. Men ser man på några av de olika delar som avgör energieffektiviteten och som programmet ger betyg i stjärnor (1-5 stjärnor) har den personen endast fått 3,4 i snitt.

Löparen från de undre resultat kostar alltså 19.2 procent mer energi per meter trots att den löparen har fått 5 stjärnor på allt utom en, som blev en 4:a.

Nu hänger det här med stjärnor och energieffektivitet ofta ihop. Har man till exempel en för hög stegfrekvens och därmed kanske får en enda stjärna för kategorin “Stride frequency” får man ofta en för liten vertikal kraft i steget vilket ökar kontakttiden vilket minskar din effektivitet. Men så länge man får ihop de viktigaste delarna kan man alltså vara väldigt effektiv ändå. Tänk på det nästa gång du ser någon som slänger med en arm eller saknar framåtlutning och du tror att de har en ineffektiv löpstil. Det kanske de har. Eller inte. Helhet, fart och typ av kropp måste alltid med i beräkningen.

Är det förvirrande? Tänk då på att jag inte ens har nuddat vid ämnet hur man aktiverar kroppen där man kan göra jättestora effektivitetsvinster som inte mäts med den här mjukvaran.

Allt det här gäller för övrigt om man vill springa lite snabbt. Om man springer långsammare, säg 6 min/km, så gäller andra spelregler. Då minskar till exempel i regel kontakttidens betydelse samtidigt som den vertikala rörelsen ökar i betydelse. Bland annat. Men det är ett helt eget ämne som förtjänar ett eget blogginlägg.

 


ps
. För övrigt är båda testresultaten här ovan mina.

 

 

2018-10-06T21:54:12+00:00april 11th, 2018|Löpteknik, MotionMetrix|0 Comments

Leave A Comment