Människor, jag inkluderad, är extremt bra på att se mönster, orsakssamband och dra slutsatser. Vi är så extremt bra programmerade för detta att även om det på inget sätt finns mönster och orsakssamband så hittar vi på dem. Kommer att tänka på det när jag än en gång hör personer säga att löparskor med kolfiberplatta ger ökad skaderisk. Det kan kanske vara så. Eller inte. Det kan också vara så som kopplingen mellan covidvaccin och skadliga biverkningar som blodpropp. Bara för att du får en blodpropp kort tid efter att du tagit vaccinet betyder inte det att du har fått en blodpropp av vaccinet.
I mars 2021 gick Folkhälsomyndigheten ut med att AstraZenecas covidvaccin sattes på paus då det kommit rapporter om misstänkta biverkningar och de ville bland annat utreda om det fanns ett orsakssamband mellan vaccinet och förhöjd risk för blodpropp eller inte. Som så många andra vaccinerade sig min fru mot covid den våren. Hon fick också en blodpropp i benet den våren. Detta trots att hon kunde kryssa nej i alla kända rutor för riskfaktorer som rökning, övervikt, högt blodtryck, nyligen genomgått en operation, är över 70 år, osv.
ALLTSÅ: covidvaccin och blodpropp nära i tid efter varandra utan att personen i fråga hade några riskfaktorer för blodpropp att tala om. ”Aha, jag visste väl det”, tänker kanske du, och med säkerhet alla vaccinskeptiker, som just läste denna inledning. Men nu råkade det vara så att hon fick proppen i benet några veckor INNAN hon fick vaccinet.
Hade det varit tvärt om, att hon först fått vaccinet och sedan blodproppen, hade typ alla, även jag, varit övertygade om att det var vaccinet som orsakade proppen. Sa inte AstraZeneca det kanske? (nej, det gjorde de inte, utan att de skulle utreda ett eventuellt samband)
För såna är vi människor. Vi vill hitta mönster och samband precis överallt. Och finns inga samband fantiserar vi ihop dem. Det är ett känt, psykologiskt faktum. Tar här är ett av väldigt många skojiga exempel jag har på hur hjärnan kan funka:
Amerikanska universitetsstudenter fick läsa en text om Rasputin som fick den siste tsaren i Ryssland att ta en del rätt korkade beslut. De flesta är överens om att Rasputin inte var en speciellt mysig, generös och omtänksam kille. I hälften av texterna hade forskarna nämnt vilken dag Rasputin var född, lite så där i förbifarten bara. De såg också till att Rasputins födelsedag var samma som den som läste texten. När det sedan var dags att diskutera Rasputin och om han var en trevlig kille eller inte visade det sig att alla som trodde att de delade födelsedag med den ryske knäppskallen hade en mycket mer sympatisk bild av honom och försvarade många av hans gärningar till skillnad från deras studiekamrater som inte hade något födelsedatum i sina texter. Vi människor tycker allra bäst om oss själva. Om jag på något sätt kan känna en samhörighet med en annan så tycker jag omedelbart bättre om det personen. Vi gör det undermedvetet och sedan hittar vi på logiska resonemang för att rättfärdiga varför vi tycker som vi tycker och tänker som vi gör.
En annan sak som evolutionen har givit oss är en inbyggd skepsis mot nya saker. Så har det alltid varit. På 1930- och 40-talet pratade man om ”dansbaneeländet”. För till de många, nya dansbanorna gick unga människor och träffades och hade trevligt och det vet ju alla att unga människor på den lilla fritid de nu råkar ha bara vill hänge sig åt syndfulla saker vilket gjorde att dansbanorna började betraktas som en samhällsfara. När mikrovågsugnen kom var det många som ansåg att de var jättefarliga eftersom de utsatte maten för STRÅLNING (finna förresten människor som än idag anser att det är så). För att inte tala om alla som på 1990-talet sa att typ alla som använde mobiltelefoner kommer att få hjärntumörer men att det ser vi först om 20-30 år, vilket de alltså sa för 20-30 år sedan. Videovåld och TV-spel har också varit samhällsfarliga. Och när skateboard blev populärt i världen i slutet av 1970-talet blev de totalförbjudna i Norge eftersom folk slog sig så mycket. Nytt = jättefarligt.
Nu finns den en annan ny sak som är farlig. Det senaste året har jag nämligen hört flera personer som säger att de som springer mycket i skor med kolfiberplatta får fler skador. När jag frågar efter källa för detta påstående brukar det oftast vara ”En naprapat/fysioterapeut jag känner”. Nu kan det absolut vara så att de nya ”superskorna” ökar skaderisken. Men, för i helvete, ”en person jag känner” är inte en tillförlitlig källa för att på ett trovärdigt sätt dra så stora slutsatser.
Först det självklara, selektiv perception. Det är när hjärnan sorterar bort sånt den tycker är oviktigt och väjer att se det vi anser vara värt att notera. Det kan vara så att du är helt omedveten om en modegrej. Till exempel skrev jag en artikel om att väldigt många människor nu har vita strumpor av tubsockemodell som de drar upp ovanpå sina tajts. När jag upptäckt den här detaljen såg jag den överallt och jag hörde även från flera andra som efter min text såg det överallt. Det hade inte blivit fler tubsockor ovanpå tajtsen i och med att de läste min artikel. Men hjärnan har gått från att sortera bort dem till att se dem jättetydligt. Så när kroppsbehandlaren som tar han om löparskador plötsligt börjar ställa frågan ”har du nyligen börjat springa med skor med kolfibersula” kommer svaret oftare än tidigare vara ”ja”. Och plötsligt blir kopplingen jättetydlig och man ser det hela tiden, precis som att man plötsligt ser alla uppdragna tubsockor. Det blir lätt att tänka: ”För tre år sedan var det inte så här mycket löparskador på min klinik och då sprang folk inte lika mycket i kolfiberskor. Alltså ger skorna skador”. Men det har också varit en pandemi som gjorde att många slutade gå på gym, till simhallar eller spela badminton. Många som tidigare inte sprungit så mycket började plötsligt ha löpning som huvudsaklig motionsform. Kanske det är fler löpare nu och att många är mer ovana och inte ”härdat” kroppen tillräckligt och därmed går sönder? Det blir också allt vanligare att även motionärer har skor med kolfiberplatta. Fler som springer och fler som har kolfiberskor, självklart kommer det bli fler med kolfiberskor som har skador.
Men säg att de nya superskorna ändå ökar risken för skador. Måste det bero på kolfiberplattan? Tänk om det är så att de lätta och studsiga skorna inbjuder till högre farter och att det är den plötsligt ökade mängden intervaller och en ny högre fart som ger skador och att samma löpare hade fått skador helt oavsett vad de har på fötterna om de ökade farten och antalet intervaller på det sättet?
Eller att skador kommer av att de mer allmänt ökat volymen. Man springer ju gärna mer när man köpt nya skor, speciellt om man känner sig snabb i dem.
Eller så är de nya, dyra skorna en del i en satsning man tänker göra. En satsning som även innebär både ökad volym och intensitet som är den egentliga orsaken till skadekänningar.
Men även om löparskor med den där styva plattan (eller stavar eller vad alla tillverkare nu använder) som gör att man får skador (om man nu får skador) så skulle den egentliga boven i dramat även kunna vara alla nya mellansulematerial som ger väldigt mycket energiretur jämfört med tidigare material och som används i kombination med plattorna. Det betyder att även skor utan platta, men med det nya mellansulematerialet, skulle kunna ge en potentiellt ökad skaderisk.
Du ser. Även om personer som springer kolfiberskorna har förhöjd skaderisk kanske det inte alls har något med själva kolfiberplattan att göra över huvud taget.
Dessutom använder olika märken helt olika varianter av kolfiberstabilisering. Den Nike hade i sin första variant av Vaperfly såg typ ut som en sked. En del har plattor som går längs hela skon, andra tre fjärdedelar, andra halva. Adidas har inga plattor alls utan något de kallar ”rods” som är långa ”pinnar”. En del plattor är hela, men många är typ kluvna en bit på längden. Så även om en sorts kolfiberstabilisering med just det märkets mellansulematerial ger en förhöjd skaderisk kanske en annan utformning och/eller annat material i mellansulan inte gör det. Just utformningen av plattan har i tidigare studier visat sig påverka väldigt mycket hur krafter ändras och flyttar på sig i kroppen.
Nu återgår vi till blodproppen i min frus ben. Som jag skrev i inledningen hade jag troligen varit helt övertygad om att covidvaccin kan ge blodpropp om hon fått vaccinet först och blodproppen sedan. Enligt de siffror jag hittat söker cirka 40 000 människor i Sverige vård för blodpropp varje år. Det betyder att väldigt många tusen människor hade fått en blodpropp våren 2021 helt oavsett om de fått covidvaccin eller inte. Hur många av dem är övertygade om att de fick proppen på grund av vaccinet? Hur många av de som tror på det sambandet berättade det för sina vänner och arbetskamrater och på sociala medier? Hur lätt är det inte att du och jag från flera olika håll får höra historier om personer som fått vaccin och sedan blodpropp vilket gör att det snart är en sanning. Som kuriosa kan jag nämna att ju fler gånger människor hör ”fakta” desto mer säkra är de på att det som sägs stämmer även om de informeras varenda gång att det är påhittad fakta.
Enligt en avhandling i Idrottsvetenskap vid Göteborgs universitet (https://www.gu.se/nyheter/stor-skaderisk-for-motionslopare) drabbas nästan hälften av alla löpare av skador under ett år. Hälften! Hur många av dem hade en tid innan de fick skadan köpt skor med kolfiberplatta? Ingen aning, men då försäljningen av superskorna går spikrakt uppåt är det troligen många tusen människor som skulle fått en löparskada även om de fortsatt med samma typ av löparskor de haft tidigare. Slutsatsen: ”jag köpte löparskor med kolfiberplatta och fick sedan plantar fasciit vilket betyder att den typen av skor ger plantar fasciit” är precis lika fel som ”jag fick covidvaccin och sedan en blodpropp vilket betyder att covidvaccin ger blodpropp”. Det kan vara så. Men många tusen människor hade fått både löparskador och blodpropp ändå.
Jag har själv gått i den här fällan under hösten. I början av september köpte jag ett par skor med det lilla behändiga namnet ”New Balance FuelCell Super Comp Trainer” (som jag har på mig på bilden högst upp på sidan). De har kolfiberplatta och sjukt mycket mellansulematerial av den väldigt mjuka och studsiga sorten. Faktiskt så mycket mellansula att de är förbjudna på tävling då de är högre än maxgränsen 40 mm. I oktober började jag få ont under foten. Tänkte att det nog försvinner av sig själv. Väldigt många känningar gör ju det. Men när jag var ledare på löparläger i Portugal under två veckor gjorde det lite ondare hela tiden. Drog därför ner på löpningen när jag kom hem. Träffade sedan en väldigt duktig idrottare som berättade om en smärta under foten som gjort att årets stora tävling var tvungen att avbrytas på grund av foten. Idrottaren sa att det nog kom från löpning i en helt ny sko. Vilken sko? Svar: New Balance FuelCell Super Comp Trainer. ”Aha”, tänkte jag. ”Det är därför jag fått ont”. Inte nog med att vi var två personer med exakt samma symptom och skomodell, idrottaren hade även hört samma historia från en annan.
Så trots att skorna är svindyra och jag sprungit väldigt lite i dem ställde jag dem på hyllan. Man vill ju inte ha skador. Har fortfarande, ett par dagar in på det nya året, fortfarande lite känning under foten. Men så tänkte jag efter. Jag har ju trots allt sprungit rätt mycket i skor med kolfibersula tidigare utan problem. Och även om jag aldrig någonsin haft ont under foten tidigare kan det ju handla om att jag efter flera år med menisk- och vristproblem som gjort att jag inte sprungit så mycket eller snabbt hade jag ju faktiskt ökat både volym och intensitet en hel del från mitten av sommaren och framåt. Och under första veckan i Portugal sprang jag fler kilometer än vad jag gjort under en och samma vecka sedan typ 2017. Tänk om det var den ökade volymen och intensiteten som gjort att jag fått ont, inte skorna? Det är ju i foten med den krånglande vristen (fel i en led) som skadan satt. Smärtan kan ju komma från att vristen, trots operation, inte funkar som den ska och börjar hitta på kompensatoriska mönster när jag nu ökat volym och intensitet.
Så sedan mitten av december har jag börjat använda mina FuelCell Super Comp Trainer igen. Mest på löpband då det är trailskor som gäller utomhus så här års. Har jag fått mer ont i foten under de här veckorna? Nej, tycker det faktiskt känns bättre. Betyder det att skorna på inget sätt hade med känningen att göra? Nej, de kan visst vara inblandade och att jag snart ställer undan dem för gott om/när smärtan ökar/kommer tillbaka. Eller inte.
Poängen med hela den här långa texten är att man inte ska vara så snabb att påstå saker bara för att man har en egen upplevelse av vad som hänt.
Det är lite som när man intervjuvar människor som blivit riktigt gamla. ”Hur har Agda kunnat bli så gammal som 110 år?”. ”Det är för att jag äter bacon och tar en sup varje dag”. Nej, Agda, det är det inte. Det är trots att du ätit bacon och tagit en sup varje dag du blivit så gammal. Människor, jag inkluderad, är extremt snabba med att dra felaktiga slutsatser baserat på magkänsla. Det betyder inte att påståenden som ”covidvaccin ökar risken för blodpropp” och ”Löparskor med kolfiberplatta ger ökad skaderisk” nödvändigtvis är fel. Men det du upplever som orsakssamband är kanske inte rätt och en sanning bara för att du upplever att det är så.