Stäng inte av brandvarnaren – släck elden!

Många löpare får ont i hälsenorna. Ofta handlar det om ren överbelastning. Ibland för att du faktiskt överbelastat dem, till exempel genom att börja springa mer på framfoten. Och ibland för att det är någon annan del som inte funkar vilket skapar en kompensation som ger problemen i hälsenan. Att då bara rikta in sig på att behandla den smärtande senan som att stänga av ett ringande brandlarm men strunta i att släcka elden. 

Fysisk aktivitet påskyndar i princip alltid läkning. Det kommer framför allt av den ökade blodgenomströmningen som är av godo för läkningsprocessen. Att skaffa sig fler blodkärl i en muskel är också riktigt bra för prestationen eftersom muskeln då syresätts bättre. Men nya blodkärl är inte alltid bra. Det beror på var de sitter. För om kroppen bildar nya blodkärl i till exempel en hälsena kommer det att leda till smärta och, i förlängningen, totalt träningsuppehåll. För att få veta lite mer om hur det funkar har jag pratat med naprapat Magnus Olsson på Göteborgs Naprapat- och Idrottsklinik.
(artikeln fortsätter efter bilden)

Magnus Olsson (till vänster) och artikelförfattaren.

Vilka är de vanligaste löparrelaterade skadorna som folk söker hjälp för på din klinik?
– Bland det vanligaste är nog hälsenor och vader. Men även höfter, både utsidan och fäste för hamstring, är rätt vanliga.

Finns det något gemensamt för de som söker hjälp?
– För en väldigt stor del handlar det om överbelastning, att de har ökat träningsdosen för fort. Man har till exempel varit utomlands och sprungit sju dagar i vecka på stranden och fått massor av inspiration och fortsätter på samma sätt här hemma. Eller ett nyårslöfte då man plötsligt börjar träna sex dagar i vecka. De belastar sig för mycket och återhämtar sig för lite. Sedan handlar det ofta också om teknik, att man springer på ett sätt som inte är bra för kroppen, säger Magnus Olsson.

Att just senor får problem när belastningen ökar är inte så konstigt. Senor anpassar sig långsammare till en ökad belastning än muskler.  Musklerna blir alltså relativt snabbt starka medan senorna tar lite tid på sig och kan då gå sönder eftersom de inte hunnit med i förändringsprocessen.

När det gäller just löptekniken som en del bakom hälseneproblem så bör man alltså komma ihåg att bara för att du får ont på ett ställe så betyder inte det att det är just där som problemet sitter. Det kan vara så. De löpare som till exempel snabbt gått över till att springa mycket mer på framfoten får så klart en kraftigt ökad belastning på vader och hälsenor och då är det inte konstigt om man får ont efter ett tag. Men för att kroppen ska vara stark och att risken för skador ska minska måste samarbetet funka mellan olika delar vilket man gör genom att koppla ihop långa kedjor av muskler och bindväv där alla delar gör sin del av arbetet. När någon del inte funkar som den ska kan du få ont någonstans längs hela kedjan och alltså inte alls just där länkbrottet är. Har du till exempel ont i ländryggen kanske problemet sitter i en fot. Och har du ont i en fot kanske problemet sitter i ryggen. Därför är det bra att man inte bara behandlar symptomen utan även den bakomliggande orsaken.

– Jag var på en utbildning nyligen där en av föreläsarna gjorde en kul liknelse. Tänk att du ligger hemma och sover och vaknar av att det luktar rök. Du ser rök i rummet och hör att brandvarnaren gått igång och att en brandman hugger med sin yxa i din dörr. Så hugger brandmannen ner dörren, springer fram till brandvarnaren och hugger ner den med sin yxa och säger, ”Det där var nära. Nu hade du tur” och går därifrån utan att släcka elden. Samma sak med skador. Smärta är kroppens brandlarm. Det är ju elden, orsaken till att brandvarnaren gick igång, som man måste komma till rätta med. Inte bara symptomen, säger Magnus Olsson.

Vilka symptom tyder på problem med hälsenan, att det inte bara är spår hård träning?
– Att man börjar bli stel i senan, kanske framför allt på morgonen. När man springer kan det vara stelt i början men att det sedan släpper efter ett par kilometer. Händer det vid enstaka tillfällen är det nog ingen fara. Men ofta blir det stelare och stelare och man får ont även när man går. Då blir det ingen löpning alls. Därför måste man försöka göra något åt det i tid.

Finns det risk att hälsenan går av?
– Senan kan bli lite sämre i strukturen, men det finns inget som säger att den kan gå av. Men då det gör ont kan du ändra hur du springer och börja kompensera på något annat ställe så du drar på dig en annan skada också.

Vad gör du med en löpare som kommer till dig med hälseneproblem?
– Börjar med anamnesen (typ intervju kring vad problemen är, Spring Snabbares anmärkning). Hur det känns, när det känns. Om man sitter eller står man mycket på jobbet. Hur livet är, hur mycket man tränar och hur mycket hur mycket man vilar. De kan få göra tåhävningar och knäböj. Jag kollar rörlighet i fotleder och gör ortopediska tester. Så undersöker jag hälsenan med ultraljud. Det är som röntgen i realtid. Löparen kan ha känt att det dragit till i vaden och vill veta om det går att springa en tävling en vecka senare. Jag kan då titta på hälsenan samtidigt som jag vickar på en tå och då ser om det blir en glipa vilket betyder att det är en bristning. Det kan också vara en muskelkramp och då är det okej med tävlingen om det känns okej.

Med ultraljud kan man också se om blodkärl har börjat växa in i senan. Blodkärlen ska inte finnas där men är kroppens sätt att lite desperat försöka läka ett område som är överbelastat. Dessvärre har kroppen fel, det är inte brist på blodkärl som är orsaken till att skadan inte läker. När blodkärlen börjar ta sig in i senan växer de in från sidan och för att sedan vända och växa i senans längdriktning. Med blodkärlen kommer också smärtnerver och när man då drar i senan gör det ont där blodkärlen går på tvärs. När inväxta blodkärl hittas i en hälsena brukar Magnus Olsson behandla med stötvåg.
– Stötvågsbehandlingen tar bort kärlen. Inte på en gång, det tar ett par gånger. Självklart handlar det inte bara om att ta bort kärlen utan se till att det händer igen genom att utreda vad en bakomliggande orsaken är. Excentriska tåhävningar ingår också i rehabiliteringen.

När man väl lokaliserat problemet, hur lång tid tar det innan man blir bra?
– Det behöver inte ta så lång tid. Men det beror lite på vad man menar med lång tid. VI har många triathleter här på kliniken och då är det folk som tränar två gånger om dagen nästan varje dag. De tycker att ett par veckors uppehåll är jättemycket. En del kan börja springa rätt snabbt även om det då är kortare sträckor. Att bli helt bra, så man är säker på att det inte blir några återfall kan ta ett par månader. Är hela senan full av kärl tar det längre tid. Är det bara något enstaka går det fortare.

Om man känner att man börjar få ont i en hälsena eller en vad, finns det någon man kan göra själv för att få det att försvinna?
– Förändra belastningsmönstret. Göra excentriska tåhävningar. Men du måste lyssna på kroppen och inte vänta för länge med att försöka göra något åt det eller söka hjälp. Det kommer inte att försvinna av sig själv. Det här är ett problem där det inte funkar att bara bita ihop, säger Magnus Olsson.

——————

Hjälp med hälsenor: Vill du ha hjälp med dina hälsenor eller annat idrottsrelaterat hittar du Magnus Olsson och hans team på kliniken i Göteborg här: http://www.napraidrott.se

Hjälp med löptekniken: Vill du ha hjälp med din löpteknik i Göteborg kommer jag, Fredrik Zillén, dit den 16-18 mars för analyser och kurser.
Mer info om kurs hittar du här http://www.springsnabbare.se/kurser/kurs-i-effektiv-lopteknik-goteborg/
Mer info om löpstegsanalys med 3D-kameror finns här: http://www.springsnabbare.se/lopanalyser-goteborg/.
Kurser och analyser finns som vanligt alltid annars i Stockholm.

Och som vanligt: Undrar du om man verkligen blir snabbare, uthålligare och blir av med skador tack vare en kurs i effektiv löpteknik kan du läsa vad en mängd olika löpare tycker om det på det här sidan: http://www.springsnabbare.se/sa-sager-kursdeltagare.

2018-10-06T21:59:35+00:00januari 28th, 2018|Skador|0 Comments

Leave A Comment